Mudi
Mudin är en ungersk vallhund som är väldigt aktiv och har mycket temperament. Det är oftast full fart som gäller. Den första svenska uppfödaren av mudi kallade den för en ap- pippi- katt- hund. Just för att den är så extremt smidig och lätt tar sig fram som en oljad blixt i all sorts terräng. Mudin är inte att rekomendera som enbart sällskapshund, den älskar fart och fläkt. Därför är det viktigt att lära hunden att koppla av redan som liten valp. Mudin är en "ociviliserad och opolerad" liten urhund och till skillnad från de andra ungerska vallhundarna har rasen fortfarande öppen stambok i hemlandet. Vilket innebär att hundar från rena arbetslinjer, uppfödda av herdar och boskapsägande bönder, efter nogrann examination kan införlivas i avelsprogrammet, trots att deras ursprung är okänt. Detta därför att det finns så pass några individer. I Sverige har vi ungefär 100- 120 mudi. Mudin är oftast avvaktande mot främmande människor. De flesta som känner till mudin är enade om att det kanske inte är någon bra förstagångs hund. Man ska helst ha haft hund tidigare så man vet vad man ger sig in på. De har mycket skärpa och stor vaktinstinkt och kan lätt bli ganska högljudda. Men vill man ha en hund att arbeta med så är mudin ett underbart val. Allting händer "fort och mycket". Mudin är väldigt tillgiven och tycker om att vara nära sin ägare. Den väljer oftast en speciell person som de är mycket trofast till. De är extremt lättlärda, både på gott och ont. De lär sig mycket fort, vare sig det är bra eller dåliga saker. Och de visar väldigt tydligt om du som ägare har varit alltför passiv ett tag. Mudins närmaste släktingar är pulin och pumin. De har mycket gemensamt men mudin är betydligt mer opolerad än de andra. Man kan fortfarande se mudivalpar som är väldigt lika pumivalpar och tvärtom. Men det är ju inte så konstigt med tanke på att många mudisar bara kan visa upp stamträd på fem till sex generationer. Rasen har funnits här i Sverige sedan 1981 och första kullen kom 1982. Mankhöjden är 38- 47 cm.
|
